Valar och droppställningar
Fantastiskt rolig dag! Noot. Men den hade sina ljusglimtar.
Roligheterna började redan så fort jag gick ut genom dörren. Det var typ -20 grader ute, men jag knallade glatt, men huttrande, ner för Slätthultsbackarna. Hämtades upp av A, åkte till Lerum, och parkerade längst bort på parkeringen som var näst längst bort. Den närmaste lediga parkeringsrutan. Vad gör allt folk liksom, har dom inget hem att vara i?
Rutan var dessutom strategiskt placerad under ett träd. Återkommer till detta.
Tåget var 5 min sent. Det är som om Västtrafik inte är medvetna om att de har sina tågspår förlagda i Sverige, för de verkar bli lika förvånade varje år så fort det blir lite kallt, eller snöar. Kanske borde upplysa dom om läget, av ren omtänksamhet menar jag!
På stationen hittade vi E. Trevligt, trevligt!
I Göteborg hittade vi till slut O som hade haft mycket trevligt sällskap på sin tågresa...Vilket osökt fick oss att tänka på rödvin och korv, vilket INTE var så trevligt kl. 10 på morgonen.
Gästföreläsning. Inte så värst intressant. I pausen läste vi Metro. "Dagens puss" framkallade skratt.
"Jag är din val, och du är min valjägare" Eeh, kinky?
Och sedan blev det lite hotfullt:
"Till x: Jag hoppas inte att det är min fru du älskar och åtrår. Ta någon som är ledig istället"
Haaaaaaaaaaahahahahahhaha, vem skriver sånt? I METRO?
Vi kom även fram till att fågeln i Lejonkungen heter Zazo, och att jag och O var två dagar sena. Effektivt värre!
På hemvägen var det också roligt, och vi mötte upp både E och E på tåget. E hade köpt nya nöd-mint till mig eftersom mina så mystiskt tagit slut under någon "rolig" utekväll.
Jag och A hoppade av i Lerum och fann att optikern hade lunchstängt. Vi fann även "vår" bil täckt av löv, eftersom den som sagt stod under ett träd. Jag lekte "car-wash" när jag tog bort löven. Hett vill jag lova!
På Servett lyckades jag hitta en halv muffins, men jag och A fick slåss för våra bullar med pensionärerna, som vi antog stod och hostade i dem... "Det är precis det här jag pratar om!"
Tydligen hade alla pensionärer och gamla människor fått sina rabattkuponger idag och bestämt sig för att handla precis samtidigt som vi.
När jag och A stod och klämde på alla avokados som fanns såg jag en gammal människa som kom in. Eftersom ett fruktbord var i vägen så såg jag inte så mkt av honom, men jag såg att han hade någon sorts metallpinne brevid sig. Min första tanke var att det var en droppställning. Jag höll nästan på att kvävas av skratt när jag kom på att det var en liten kundvagn (en sån som barn brukar ha) och jag hade ju inte sett själva vagnen utan bara stolpen med flaggan på.
Vi stod i kö i ungefär två år på grund av ovan nämnda rabattkuponger, och vi kom fram till att vi valt fel kö. Vi kom även fram till att man ibland gör dåliga val, allmänt liksom. När vi råkade nämna en viss persons namn vände sig en kvinna före oss i kön, om och kollade på oss. Det var säkert denne persons mormor eller något, vår vanliga otur menar jag...
När A skulle lägga upp sina varor (två påsar nötter, två avokados samt schampo och balsam) sa hon "dude" en gång för varje vara hon la upp. Detta framkallade ytterligare skrattanfall hos mig och jag sa sedan "sweet" en gång för varje vara jag la upp (nötter och en lunch-grej). Tror att folk blir rätt trötta på oss ibland alltså...
Hem, och sen jobba.
En unge började blöda näsblod och jag trodde hon skulle förblöda. Det gjorde hon inte.
Sedan ska jag be att få göra ett tillägg till barnkonventionen (eftersom jag är BK-ambassadör, så får jag det). Tillägget lyder:
"Alla barn, och deras föräldrar, ska konstant ha tillgång till godis."
Detta verkar nämligen vara den allmänna uppfattningen i samhället. Det måste vara så, för annars skulle inte alla föräldrar bli sura när jag vill gå hem kl 19.35 och börjar gå ut och stänga kiosken, och dom stått och pratat i 10 min utanför. "Ska du gå nu!?, Lektionen har ju inte börjat än!" fick jag höra idag.
"Nähäääää!!! Förlåt mig! Det är klart att ni ska få erat godis när ni vill! Jag kan stanna till 12 i natt om ni skulle bli sugna då!" sa jag ju INTE...Men jag ville säga det!
Sedan fattar jag inte varför man låter sina barn köpa hur mycket godis som helst fast dom verkligen inte behöver det. Men det är ju inte mitt ansvar dock...
SÅ. Nu har jag avreagerat mig lite på det.
Dagens Lasse-citat är ur "Kom änglar", den allra första låten jag hörde och började gilla. (Den första i raden av många :P):
"Och där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat"
Här kommer den i Youtube-version också, för den är så jäkla bra! (Word!) (Eller? Hahahahahah)
Peace out mtf!
Roligheterna började redan så fort jag gick ut genom dörren. Det var typ -20 grader ute, men jag knallade glatt, men huttrande, ner för Slätthultsbackarna. Hämtades upp av A, åkte till Lerum, och parkerade längst bort på parkeringen som var näst längst bort. Den närmaste lediga parkeringsrutan. Vad gör allt folk liksom, har dom inget hem att vara i?
Rutan var dessutom strategiskt placerad under ett träd. Återkommer till detta.
Tåget var 5 min sent. Det är som om Västtrafik inte är medvetna om att de har sina tågspår förlagda i Sverige, för de verkar bli lika förvånade varje år så fort det blir lite kallt, eller snöar. Kanske borde upplysa dom om läget, av ren omtänksamhet menar jag!
På stationen hittade vi E. Trevligt, trevligt!
I Göteborg hittade vi till slut O som hade haft mycket trevligt sällskap på sin tågresa...Vilket osökt fick oss att tänka på rödvin och korv, vilket INTE var så trevligt kl. 10 på morgonen.
Gästföreläsning. Inte så värst intressant. I pausen läste vi Metro. "Dagens puss" framkallade skratt.
"Jag är din val, och du är min valjägare" Eeh, kinky?
Och sedan blev det lite hotfullt:
"Till x: Jag hoppas inte att det är min fru du älskar och åtrår. Ta någon som är ledig istället"
Haaaaaaaaaaahahahahahhaha, vem skriver sånt? I METRO?
Vi kom även fram till att fågeln i Lejonkungen heter Zazo, och att jag och O var två dagar sena. Effektivt värre!
På hemvägen var det också roligt, och vi mötte upp både E och E på tåget. E hade köpt nya nöd-mint till mig eftersom mina så mystiskt tagit slut under någon "rolig" utekväll.
Jag och A hoppade av i Lerum och fann att optikern hade lunchstängt. Vi fann även "vår" bil täckt av löv, eftersom den som sagt stod under ett träd. Jag lekte "car-wash" när jag tog bort löven. Hett vill jag lova!
På Servett lyckades jag hitta en halv muffins, men jag och A fick slåss för våra bullar med pensionärerna, som vi antog stod och hostade i dem... "Det är precis det här jag pratar om!"
Tydligen hade alla pensionärer och gamla människor fått sina rabattkuponger idag och bestämt sig för att handla precis samtidigt som vi.
När jag och A stod och klämde på alla avokados som fanns såg jag en gammal människa som kom in. Eftersom ett fruktbord var i vägen så såg jag inte så mkt av honom, men jag såg att han hade någon sorts metallpinne brevid sig. Min första tanke var att det var en droppställning. Jag höll nästan på att kvävas av skratt när jag kom på att det var en liten kundvagn (en sån som barn brukar ha) och jag hade ju inte sett själva vagnen utan bara stolpen med flaggan på.
Vi stod i kö i ungefär två år på grund av ovan nämnda rabattkuponger, och vi kom fram till att vi valt fel kö. Vi kom även fram till att man ibland gör dåliga val, allmänt liksom. När vi råkade nämna en viss persons namn vände sig en kvinna före oss i kön, om och kollade på oss. Det var säkert denne persons mormor eller något, vår vanliga otur menar jag...
När A skulle lägga upp sina varor (två påsar nötter, två avokados samt schampo och balsam) sa hon "dude" en gång för varje vara hon la upp. Detta framkallade ytterligare skrattanfall hos mig och jag sa sedan "sweet" en gång för varje vara jag la upp (nötter och en lunch-grej). Tror att folk blir rätt trötta på oss ibland alltså...
Hem, och sen jobba.
En unge började blöda näsblod och jag trodde hon skulle förblöda. Det gjorde hon inte.
Sedan ska jag be att få göra ett tillägg till barnkonventionen (eftersom jag är BK-ambassadör, så får jag det). Tillägget lyder:
"Alla barn, och deras föräldrar, ska konstant ha tillgång till godis."
Detta verkar nämligen vara den allmänna uppfattningen i samhället. Det måste vara så, för annars skulle inte alla föräldrar bli sura när jag vill gå hem kl 19.35 och börjar gå ut och stänga kiosken, och dom stått och pratat i 10 min utanför. "Ska du gå nu!?, Lektionen har ju inte börjat än!" fick jag höra idag.
"Nähäääää!!! Förlåt mig! Det är klart att ni ska få erat godis när ni vill! Jag kan stanna till 12 i natt om ni skulle bli sugna då!" sa jag ju INTE...Men jag ville säga det!
Sedan fattar jag inte varför man låter sina barn köpa hur mycket godis som helst fast dom verkligen inte behöver det. Men det är ju inte mitt ansvar dock...
SÅ. Nu har jag avreagerat mig lite på det.
Dagens Lasse-citat är ur "Kom änglar", den allra första låten jag hörde och började gilla. (Den första i raden av många :P):
"Och där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat"
Här kommer den i Youtube-version också, för den är så jäkla bra! (Word!) (Eller? Hahahahahah)
Peace out mtf!
Kommentarer
Postat av: A
Herrejösses va vårt samhälle hade varit mer effektivt utan alla dessa pensionärer! Ska vi starta Anticimex, fast inte mot skadedjur utan mot pensionärer? ...Fast min mormor måste vi undvika att utrota för hon har så många goda kakor hemma..
Trackback
