Fit but you know it

Och så var jag tillbaka på ruta 1 igen. På gott och ont.

En förändring tillbaka till det normala helt enkelt. Idag var jag och A tillexempel och handlade. Helt normalt. Men vi var också på apoteket. Inte helt normalt. Vi konstaterade att ett klamydiatest kostar 300 spänn! Inte helt okej, och ännu en anledning att inte ha oskyddat sex. Det är dyrt gott folk! (Hahahahahahhaha, ta kontroll var det...)

JAG HATAR CSN! (Ett litet sidospår där ja).

Men varför ska det vara så krångligt att börja på universitetet (numera kallat "unni")? 15 olika användarnamn och lösenord skickas i 30 olika brev. Som inte får ligga på köksbordet för då är det någon som slänger dom. I'm not palling this.

Sedan vill jag bara citera en person som inte vill nämnas vid bokstav tror jag:
"(...)Det är allt jag vill. Tack."
Bäst? Lär du vara. Haha^^


Och så har A och jag precis bestämt oss för att börja ta tag i våra liv, vilket innebär lite mer än att vi idag också har köpt varsin almanacka. Det var dock en mycket symbolisk handling, när jag tänker på det såhär i efterhand. Fast just då var vi bara i behov av varsin almanacka.
A tänkte köpa en vägg-almanacka med kungafamiljen, men den var lite för stor för att få plats i hennes väska. Detta gjorde henne mycket besviken.

Något som gjorde mig mycket besviken när jag kom hem från E, efter kvällsmat och film, var att vi varken hade lax eller smörgåsrån hemma. Är det meningen att man ska svälta ihjäl här eller? Skärpning, mami och papi!

Jag vill också konstatera att jag trots allt har en del självdistans. Skönt för mig.

Och dagens låt är: "Walking in memphis" med valfri artist, förslagsvis Cher. En av de få låtar jag blir glad över att höra idag :)

Peace out!